I ♥ spring

Ä.n.t.l.i.g.e.n vår! Idag är jag hemma med två febriga barn, så det blir film och Teletubbies för hela slanten. Emellan servandet av vatten och smoothies och mycket kramande så tänkte jag börja få ut våra altanmöbler. Yey!

I ♥ String

Nisse Strinning gjorde finfina hyllor, han. Lyckades till slut övertala maken om att vi behövde en sån kombo i övre hallen. Och efter mycket svärande kom den upp. Det blev till och med snyggare än jag föreställt mig.  ♥

Ladda ner inbjudan till Skattjaktskalas

Det har varit en hel del pyssel med att fixa etiketter och inbjudningar måste jag säga. Känns slösaktigt att låta alla fina original gå i graven, så jag lägger ut högupplösta bilder på etiketter och inbjudningar här. Förhoppningsvis kan andra ladda hem och få glädje av dem.

För att ladda hem: klicka på bilden så att du får upp den i större format. Högerklicka på bilden och välj "Spara bild".

Häftigast blir det förstås om du eldar eller bränner kanterna till inbjudan och etiketter på spisplatta (inte induktionshäll) för en mer autentisk sjörövarlook.

Obs. Copyright gäller! Missbruk beivras.

Inbjudan till sjörövarkalas

Här är den. Den smått pretentiösa inbjudan till sonens 5-årskalas i form av personlig flaskpost. Asjobbigt att behöva luska ut var alla inbjudna barn bor och sen köra runt i byn och lämna dessa utanför respektive ytterdörr, men det räcker med att kasta ett öga på sonens tindrande ögon för att tycka att det är så värt besväret.

Det är alltså vanliga, begagnade Loka-flaskor som vi "rensat", låtit torka och sen klistrat fast personliga etiketter på. Etiketterna är utskrivna på vanlig laserskrivare, utklippta och fastlimmade på glaset med Karlssons klister. Hur smidigt som helst. :)

Jag fick en bloggros från Helena på Helenas dagar för säkert två, tre månader sedan. (En bloggros innebär att man ska svara på några frågor och sedan skicka vidare rosen till 5 andra bloggare.)
Heh, har pga tidsbrist och sjukdom inte tagit mig an detta förrän nu men här följer äntligen mitt halvhjärtade försök att ge någotsånär genomtänkta svar.

Varför började du blogga?
Jag började under graviditeten med mitt första barn 2006-2007 på en helt annan blogg. Jag ville skriva av mig tankar, samla all fakta jag surfade fram och senare efter födelsen dokumentera hans första år i livet. Bloggen dog ut när jag började jobba efter mammaledig egen 2008. Den finns fortfarande, men är tämligen inaktiv.

Föga förvånande kom den här bloggen till under mammaledigheten med min andra son 2011. Den här gången valde jag att inte vara lika utelämnande vad gäller personuppgifter samt att döpa bloggen till något som kunde vara ett paraply för alla mina intressen. Jag vill vara lite lagom anonym sådär, kunna skriva om politiska ställningstaganden om jag känner för det. Inte för att jag har speciellt kontroversiella åsikter, men ändå. Jag har också valt att inte berätta om bloggen för släkt och vänner. Hittar nån den är det absolut ingen katastrof, men bloggandet är inget jag vill skylta med.

Jag vill samla tips och information som jag haft användning av och som jag hoppas att fler kanske finner hjälpsamma. På så vis blir bloggen lite tidlös, något av en kreativ-mammas-vardag-arkiv. Dessutom älskar jag att skriva.

Vilka bloggar följer du?
Jag är dålig på att följa bloggar. Jag har så lite tid över som det är. Men i listan till höger finns ett härligt urval som jag tittar in i lite då och då.

Favoritfilm?
Gud, jag känner mig fruktansvärt mainstream när jag medger att Nyckeln till frihet hör till de absoluta favoriterna. Men bäst är ändå La vie et belle. Lite corny men med fantastiskt budskap, många djup och rent filmiskt ett mästerverk. Älskar annars film och är absolut ingen snobb utan ser det mesta. Börjar dock, med stigande ålder, irritera mig galen på billiga skämt baserade på stereotyper. Har senaste månaderna dessutom börjat plöja igenom "dessa måste du se innan du dör-filmer". Typ Fanny och Alexander (nej, har inte sett den förrän nu) och Casablanca. Och med risk för att uppfattas som totalt okunnig vågar jag medge att jag finner många äldre klassiker vara klart överskattade.

Vilka länder drömmer du om att besöka?
Förr skulle jag svarat USA. Numera är jag småskraj för det smått fundamentalistiska och intoleranta landet (Jag menar hälften av dom röstar på män som vill förbjuda abort och införa register över homosexuella.) och vill hellre besöka Europeiska städer. Men om jag ska vara realist så duger vilken jäkla solcharter som helst, bara vi slipper flyga mer än 4 timmar och har tillgång till barnpool och Bamseklubb. Amen.

Så himla fint

Detta är allt annat än vit minimalism, och jag avgudar allt. Lamporna på första bilden skulle jag kunna gå över lik för. Vart finns den här restaurangen? Jag måste dit nu.

Lax under parmesantäcke

Ett recept helt i min smak – det är enkelt, går snabbt, är gott och kolhydratsnålt. Kalorisnålt är det däremot inte.

Ingredienser:
4 portionsförpackningar tinad lax
2,5 dl crème fraiche
1,5 dl riven parmesanost
1,5 dl riven prästost

Sätt ugnen på 200°. Lägg laxfiléerna i en ugnsäker form. Rör ihop creme fraiche och den rivna osten. Bred geggan på laxen och in i ugnen ca 15 minuter. Serveras med ugnsrostade rotsaker och grönsallad.

Det gjorde min morgon!

I morse hörde jag den sötaste lilla tjej på kanske 10 år framföra en fantastisk hypotes i morgontrafikens tunnelbana. Hon menade att förvirrade människor, eller "ganska virriga", som hon uttryckte det, var snällare än andra. Hon baserade sin lekmannateori på att alla snälla vuxna personer hon känner är väldigt vimsiga och glömska av sig. En utav hennes lärare, hennes mamma, en släkting av något slag, hennes gamla fritidspedagog och en av hennes kompisars mammor. Alla var de tydligen vansinnigt virriga. Alla var de också "de bästa människor man kan tänka sig".

Och jag – som borde heta Virrpanna i mellannamn – kan inte annat än att hålla med. Ödmjuk som jag är.

Piratkalas-inspiration

Snart fyller min äldsta skrutt 5 år. Förutom att undra hur i helsike 5 år kunnat swischa förbi så här fort så funderar jag också över hur jag ska fixa det piratkalas han önskar sig. Den inspiration jag samlat på mig hittills har jag listat i det här inlägget.

En sån här häftig sak måste jag bara göra! Foto och idé från Småkrypsliv.

Wow. Jag vill också kunna göra en sån här!

Tårta
Piratskeppstårta – helgesen.se
Piratskeppstårta – smidig.blogspot.com
Döskalletårta – abbebabbebus.blogspot.com
Döskalletårta – kitschcake.blogg.se
Döskalletårta – nattta.blogspot.com

Aktiviteter
Aktiviteter + dukning – malinochronnie.blogspot.com
Aktiviteter + döskalletårta – beasbarnslikheter.blogspot.com

Dukning
Dukning – pysselbittan.blogg.se
Dukning + inbjudningar – www.rofa.se

Inbjudningar
Flaskpost – annewerner.blogg.se

Skattkartor
saamuuelsson.blogg.se
linnahlbom.com

På rofa.se kan man köpa allt man kan tänkas behöva till sitt piratkalas. Man kan även skriva ut snygga inbjudningar gratis (som passar lite äldre barn). Här lär man sig också hur man viker snygga servetter och fixar flaskljus med rätta piratkänslan.

Inflation i kakao-ögon och Warhol-typo-tavlor. Svennar – kom med nåt nytt tack!

Har för närvarande ett litet utbrott på allt avskalat svartvitt i alla hobbyinredares superstylade hem. Fy fasen vad trött jag är på det. Ser ju precis likadant ut överallt. Jag menar, Olle Eksells – visserligen både snygga och klassiska – kakaoillustration med ögonen som stirrar ut i var femte svensks kök är väl det mest opersonliga någonsin. Och Andy Warhol-affischerna – ghhaa! Det spelar ingen roll hur fina dom är – ser jag en till så kräks jag.

Det värsta är att mitt eget hus inte skiljer så himla mycket från alla andras. Och det är väl däri mitt sammanbrott egentligen bottnar. Att jag insett att vi, trots att vi är befriade från både Warhol-citat och Eksell-ögon, kanske inte har nåt statement-home, direkt. Men nu är det slut med det! Nu jäklar ska jag föra in personlighet i den här kåken. När man kliver in genom dörren ska det inte råda några tvivel om vad det är för smågalen liten familj som bor här. Det får bli 2012 års nyårslöfte. Amen.

Kakaoaffischen. Inom kort i var mans hem.
Bild lånad från Styleroom.

Väggklocka

Vår gamla gick hädan, så frukostplatsen har blivit med ny väggklocka. Sjukt snygg! Både mannen och jag älskar den (eller, han skulle aldrig uttrycka sig så, för honom är det trots allt bara en klocka. Men han medger att den är fin). Hur som helst, jag måste nog köpa en till hallen också.

249:- på Åhléns. Som hittat. Lite lik Camp wall clock, även om det inte är en exakt kopia.

Modern julgransplundring

Eftersom vi inte hann med att bjuda in familj och släkt på något glöggmingel 2011, tänkte vi (läs: jag) köra en julgransplundring den 15/1 istället. Så det har jag ägnat senaste timmen åt att planera.

Jag har aldrig varit ett stort fan av vare sig föråldrade julsånger eller ringdans runt granen. Och eftersom jag är hjärnan bakom hela den här operationen, så bestämmer jag helt sonika att vi skippar det traditionella julgransplundringslekarna. Halleluja. Vi kör på mer moderna jullekar, helt enkelt. Det blir en introtävling med jultema och en liten tipspromenad. Alternativt sätta knorr på grisen. Det sistnämnda är lite goofy men eftersom ungarna skulle ÄLSKA det så är jag ändå beredd att stå redo med grisaffisch, knorrar och ögonbindel den 15 januari. Som den goda moder jag är.

Jag hade tänkt att barnen kunde hamra sönder pepparkakshuset, men eftersom det gjordes redan på julafton så får de nöja sig med att plundra granen på smällkarameller, pepparkakshjärtan och polkagrisstänger.

Menyn blir ost-och skinkpaj och quinoasallad. Efter det chokladmousse på pepparkaks-smulbotten. Känner jag mig själv rätt kommer jag sno ihop ett gäng saffranskokostoppar också. Och chokladbollar. Och kanderade nötter. Ska det va så ska det va, liksom.

Tegelväggar

Det är sanslöst snyggt med frilagt tegel, tycker jag. I synnerhet i kombination med en rustik industri-inspirerad inredning eller som kontrast till ett i övrigt vitt, ljust och luftigt rum.

Vi har en vitmålad tegelvägg i gillestugan som jag ska göra något bra av inom överskådlig framtid. Men först måste jag avsluta mina övriga 3 inredningsprojekt här hemma. Med andra ord: det är bara att kavla upp skjortärmarna och sätta fart.

Ooh så fint med rundad tegelvägg i köket! I synnerhet med det shackrutiga golvet och vågade röda köksluckorna. Modigt. Och snyggt!
foto: alltihemmet.se

Hur fes-mesig vore inte den här entrén utan den frilagda tegelväggen? Underbart fint ihop med vitt golv.

Här blandas många stilar. Och det funkar. Himla snyggt.
foto: homedesigndecorating.com

Byt ut matta och soffbord och jag kan flytta in direkt.
foto: homedesigndecorating.com

Äääälskar detta! Och kombinationen Tolix och tegelvägg kan liksom inte slå fel.
foto: capitalkitchen.com.au

Kreativt industri-chict.
foto: tinkeringtimes.typepad.com

Alvhem vet hur man ska stagea en lägenhet. Tolix-pall-stolarna finns inte där av en slump.
foto: Alvhemmakleri.se

Smeg, tegelvägg, vitt golv...mmm...
foto: ErikOlsson.se

Frisk utan antibiotika?

Jag avskyr läkare! De kan aldrig ge tydliga besked. 3 olika doktorer ger dig med stor sannolikhet 3 olika svar på samma fråga. Sedan tidigare har jag fått veta att ojoj, halsfluss, det måste man alla gånger ta antibiotika för att bli av med. För annars kan det gå illa, annars kan man få blodförgiftning och bli allmänt döende. Dessutom smittar det utav bara helvitte, så medicin ska man ta. Annars får man inte vistas bland folk. Jojo.

När jag idag frågar allmänläkaren på vårdcentralen om detta när han mycket skeptiskt tar ett halsprov på mig (han tror som alla andra allmänläkare jag träffat att jag är en hysterika som förstorar upp lite snuva till att handla om baktierier) så tittar han på mig som om jag vore totalt dum i huvet. "Eh, nej? Blodförgiftning? Hur tänker du nu?"
Jag påpekar att jag inte har läst medicin, det är ingen personlig hypotes jag lagt fram, utan information jag fick från en av hans kollegor för knappt två år sedan. "Jaså, jaha, ja då jobbade ju inte jag här", är det enda han svarar på det. Jahopp.

När jag kommer hem läser jag på nätet om olika vårdinstanser, läkare och forskare som hävdar att man visst kan låta kroppen få prova på att läka även en bakteriell halsfluss på egen hand. Utan antibiotika. Bara man är uppmärksam på kroppens signaler. Och min första tanke är: jag litar på min kropp! Kunde denna underbara, fantastiska organism som är jag överleva en brutal lunginflammation helt på egen hand, ska jag väl kunna tass med en bakteriell tonsillit. Men sen besinnar jag mig något. Jag var blott 25, frisk och kry (nåja) samt barnlös när jag uthärdade lunginflammationen. Och nu är jag 30+, har grava sömnstörningar efter att inte ha fått sova en hel natt på jag-vet-inte-hur-många år och har dessutom en underbar liten familj jag ogärna vill smitta. Det får nog bli till att knapra piller ändå.

Klockren gåbort-present

Igår shoppade jag några snygga burkar på Granit samt en Dymo-apparat. Idag har jag ägnat förmiddagen åt att fylla burkarna med hemmagjorda kryddblandningar. Hittills har det blivit pesto och taco. Det går alltid hem. Tanken är att jag ska ge bort dessa när vi är bortbjudna till folk. För det blir alltid så stressigt att försöka få fatt i en blomsterbukett och en flarra vin går i och för sig alltid hem, men det känns liksom så opersonligt och fantasilöst. Bättre då att klä in en av dessa snygg-askar i en bit cellofan och sätta ett tjusigt snöre runt. Jag menar, vem skulle inte bli glad över att få nåt sånt?!

Recept Tacoblandning
3 tsk salt
2 tsk vitlökspulver
4 tsk chilipulver
2 tsk spiskummin
2 tsk lökpulver
4 krm cayennepeppar
4 tsk paprikapulver
2 tsk maizenamjöl

Blanda allt och ställ mörkt och svalt.

Kök med industrikänla

Här serveras bilder på underbara kök som alla tolkat "industri" på olika sätt. Titta och njut.

foto: erikolsson.se

foto: thekitchn.com

foto: countryliving.com

foto: housebeautiful.com

Varning för runkande blottare på Sätraspåret

Jag har börjat löpträna (läs: lunk-jogga) nu i slutet av sommaren. Vill verkligen bli av med mina mammakilon och eftersom inget annat hjälper tvingar jag mig ut i spåret 2 gånger i veckan. Idag fanns ett exotiskt inslag på en av raksträckorna, nämligen en man som sitter med brallorna nere och onanerar på en av bänkarna precis bredvid spåret. Charming. Jag lubbade på som 17 eftersom jag till varje pris ville undvika att finnas i närheten. Så om man ska se det positivt hjälpte det mig till en obeskrivligt bra varvtid. Å andra sidan blev det ju bara ett varv... (jag ville ju ogärna passera honom en gång till)
      Nästa gång jag springer den sträckan får det bli med mobiltelefonen i högsta hugg, så att jag kan ta ett foto av pervot och skicka till polisen. Eller kanske publicera på nätet? Offentlig uthängning lär vara det mest avskräckande.

Hur gör alla andra?!

Jag försöker ge mina barn bra mat. Jag vill att de ska slippa onödiga tillsatser och glutamat och konstgjorda fetter. Jag vägrar bidra till intoxikeringen av deras små växande kroppar. De får tillräckligt med sån skit på dagis och av sin far (som är ett stort fan av hel- och halvfabrikat). Maten de får av mig, sin ömma moder, ska vara naturlig och proppfull med näringsämnen. Lagad från scratch. Därför tar också min matlagning en sjuhelsikes tid. En timme, lätt. Särskilt som min ettåring hänger i kjolen och gnäller/skriker/gråter konstant eftersom han vid slutet av dagen både är hungrig, mammig och trött. Ghaaa! Och eftersom min man jobbar kväll har jag ingen avlastning. När vi väl har avslutat middagen återstår ett kökskaos utan dess like. Och det är inte bara disk, det är allt annat barnen (och jag – jag har inte förmågan att stå ut med barngråt, och bidrar därför i hög grad med att hitta tillfällig förströelse till minstingen) har dragit fram och lekt med som medverkar till att hela vår mellanvåning liknar ett slagfält. Battle of the dinner-making-hell. Att röja upp i infernot är det jag har att se fram emot när barnen äntligen somnat. Men imorgon har vi i alla fall rester. Halleluja!

Bilden nedan är lånad från bloggen Daily saving och illustrerar på pricken villervallan efter dagens middag här hemma. Fast vi har ett snyggare kök och ingen hund. Nästa gång (typ i övermorgon) ska jag ta en bild på anarkin i egna köket. Det blir ju något att se fram emot.

Miljöbov

Slängde precis en glasburk i soporna och har nu sjukt dåligt samvete. Brukar vanligtvis alltid källsortera glas, men just denna sena kväll orkade jag bara inte. Den extra minut det skulle ta att skölja ur de intorkade torskgryteresterna ur burken och lägga den i återvinningskärlet kändes som ååår. Så det blev grovsopspåsen för glasburken. Och nu sitter jag i soffan med laptopen i knät och betalar räkningar och tänker på hur mina framtida barnbarn kommer att få bära gasmask så fort de går utanför dörren. Bara för att vår generation sett till att förorena planeten så utomordentligt väl.
      Men sen blir jag arg. Varför sitter jag här och slösar tankar och energi på att jag slängt lite jäkla glas i grovsoperna istället för återvinningen?! Som om mina små insatser med källsortering skulle ha någon som helst inverkan på klimatet? Herregud. Läste någonstans om några stenrika oljechejksbrats som turnerade världen runt med varsina lyxinredda jumbojets. En ny stad var tredje dag tills de besökt vad de ansåg vara de 50 mest betydelsefulla städerna på jorden. Tror ni dom killarna brydde sig om utsläppsrätter? Ha! Och där sätter jag punkt för mitt dåliga klimatsamvete.

Gotlandtipset: Raukområdet i Folhammar

Är man på Gotland och har vägarna förbi Ljugarn (östra sidan) så måste man spana in raukarna vid Folhammars naturreservat. Här finns förutom en helt magisk miljö med många klättervänliga raukar också mysiga grillplatser. Det bästa är att besöka stället på kvällen och njuta av det speciella ljuset och korvgrillning. Här kommer några bilder därifrån.